Jag flyger över husen, lik stadens duva som tar sin flykt. Himmel och Jord är grå så som solen är gul. jag ser alla där nere, så brotom de har, aldrig hinner se upp. I fjärran se jag ängarna de gröna, Jag färdas med försvunna vindar. Vid lyckans ängar är himlen blå, likaså sjön till fjärran land. Grön i tusen falt är skogen in till mig. Och gräset på ängarna är skönt. Ännu en gång är jag fri. jag vill minnas alla dofter, när jag vänder åter.